 |
|
Tummen ner Det finns myndigheter, företag, föreningar och enskilda som medvetet eller omedvetet undergräver svenska språkets ställning. Det kan handla om att de inte anser svenskan gångbar, juridiskt giltig, eller något som inte hör till den "globala" tidsåldern. Oftast handlar det om ren snålhet, man anser det för dyrt att översätta, eller att man har en ogenomtänkt framtidsvision om att alla skall tala engelska i framtiden. Språkförsvaret kommer varje månad i fortsättningen att påpeka övertramp eller underlåtenhetssynder. Vi gör tummen ner och skickar ett "diplom"! Skriv helst direkt till nedanstående och protestera mot oskicket. Skicka oss gärna förslag på kandidater! (December 2018) Skolkoncernen Engelska skolan AB Friskolekoncernen Internationella Engelska skolan berövar många barn och ungdomar i skolåldern deras modersmål, och använder sig i stället av engelska som gemensamt offentligt språk i Sverige. Allt i bästa 1800-tals kolonialstil. IES har som mål att etablera sig i varje större stad i Sverige för familjer med studieambitioner, där det språk som odlas upp blir engelskan. Följden, om denna friskola tillåts fortsätta expandera, blir att svenskan kommer att förpassas till människors köksbord och informella sammanhang, medan engelskan skall bli det språk som viktiga diskussioner och beslut avgörs på. Den samhällsgemensamma svenskan tar IES lätt på. IES bidrar på så vis starkt till segregeringen av skolor i Sverige och att vi i detta land som aldrig tidigare kan börja dela in grundskolor i vinnar- och förlorarskolor. Läs här hur skolkoncernen presenterar sig själv, och samtidigt här hur andra organisationer än Språkförsvaret ser på denna skola, bl.a. Nätverket för en likvärdig skola.
(Maj 2017) Vetenskapsredaktionen på Sveriges Radio Den 10 april handlade Vetandets värld om "nudging" och om vad som är etiskt i sammanhanget. Det var ett nytt och intressant tema. Men vad är nudging på svenska? Lyssnaren fick undra länge. Varför använder Sveriges radio ett engelskt ord så flitigt, utan minsta antydan till svensk motsvarighet, och som man dessutom får gissa för att stava? Mediearbetare på Sveriges radio har ett ansvar för svenskan, som de inte alltid verkar känna till. Det måste gå att ha en policy att hitta ett kärnfullt svenskt ord till det nya, eller att skapa själv så att det etableras. Här ligger en delförklaring till “engelska sjukan” i svenskan, den kommer utan att någon kanske vill ha den egentligen, för det är jobbigt med nya ord. Varför rådfrågar Sveriges Radio inte omedelbart Språkrådet för förslag? De vill ju ha frågor och det är ju bl.a. detta som de finns till för. Låt oss hjälpa till: Nudge" betyder knuffa,stöta, puffa etcetera enligt en engelsk-svensk ordbok. Enligt en Wikipediaartikel är det fråga om någon slags riktad påverkan, en puff i rätt riktning. Det är tråkigt att märka att Sveriges Radio inte bryr sig om språklagen från 2009, och inte verkar anse att svenskan räcker till för att skapa nya ord och beteckningar. Detta märks också i andra program från det stora medieföretaget, som har ett särskilt ansvar för svenskan. Språkförsvaret undrar: När anställs en språkvårdare igen, och när blir det en märkbar ändring i språkvård på Sveriges Radio? Vi uppmanar fler att skriva till denna del av Sveriges Radio direkt: [email protected]
(April 2017) Utrikesminister Margot Wallström och försvarsminister Peter Hultqvist Utrikesminister Margot Wallström talade om feministisk utrikespolitik vid Lunds universitets 350-årsjubileum den 19 december 2016. Talet framfördes på engelska. Varför framfördes talet på engelska? Talar Margot Wallström bättre engelska än svenska? Hade den övervägande delen av åhörarna engelska som modersmål? En rimligare variant hade naturligtvis varit att dela ut en engelsk översättning på papper. Det hela är utomordentligt genant. Lunds universitet grundades dessutom för att försvenska de från Danmark erövrade provinserna. Nu kommer nya kolonialspråk till Lund. Ytterligare ett exempel: Försvarsminister Peter Hultqvist höll ett tal den 26 augusti 2016 på engelska i samband med det svenska flygvapnets 90-årsjubileum. Många medlemmar i Språkförsvaret undrade efteråt om talet finns i två språkversioner, en på svenska och en på engelska? Kanslirådet Josefin Grennert svarar på den sista frågan att talet är skrivet på engelska och dessvärre inte finns att tillgå i svensk version. Ett officiellt tal som försvarsministern höll till det svenska försvaret finns alltså inte ens på svenska! Många andra försvarsministrar i Europa skulle säkert ha hållit ett liknande tal på sitt modersmål, trots att utländska gäster skulle ha närvarit. Det markerar det egna språkets betydelse. Språkförsvaret anser att det är ynkligt att nu inte ens alla svenska medborgare kan läsa eller förstå innehållet. Vi konstaterar att svenska höga ministrar representerar svenska språket dåligt och sätter sig över den språklag de själva röstat fram i riksdagen.
(December 2016) Historiska museet Det kliar i fingrarna att synas med engelska i Sverige. Reklambranschen har närmast tagit det som standard att använda engelska i rubriker vid lansering av nya produkter. Men att företeelsen skulle komma till Historiska museet, som skall presentera kulturarvet för samtiden, är en ny inbrytning. Museets nya utställning har namnet "History unfolds", vilket är obegripligt även för många engelskspråkiga. Men museet vänder sig ju inte primärt till till en engelsktalande publik, utan finns i Sverige. Det offentligt finansierade museet följer inte ens språklagen §6, som föreskriver svenska för just offentliga sammanhang. Ett museum borde kunna uttrycka sig klart på landets huvudspråk. Men man har kanske tagit till sig det som många andra redan vet: "Om du inte har något särskilt att säga, säg det då på engelska!"
(Oktober 2016) Scandic hotell - igen! Hotellkedjan Scandic förnekar sig inte i sin stadiga utveckling mot att avveckla svenskan och de övriga skandinaviska språken, namnet Scandic till trots. Nu meddelar man stolt (varför inte "proudly"? att kedjan inviger ytterligare ett engelskklingande hotell i Stockholm med ett obegripligt namn: "Downtown Camper by Scandic". Det nya hotellet sägs vara helt unikt och banbrytande i sitt koncept, och för detta duger naturligtvis inte svenska, eller hur? De senaste andra hotellen i Stockholm heter "Haymarket by Scandic" (=Scandic Hötorget) och "Grand Central by Scandic". Det finns helt klart starka krafter, i synnerhet i huvudstaden, som vill byta ut svenskan mot engelska i Sverige. Om vi i Sverige skall framstå som "världens modernaste land" - för det är allt viktigare hur man framstår - så kan vi ju inte behålla något så gammalmodigt som vårt nationella språk, eller hur? Scandic har satt upp fingret i luften, och namnvalet är ett bevis på att krafterna finns. Språkförsvaret gör en tydlig Tumme ner för Scandics nya namnskick.
(Maj 2016) Statoil Norska Statoil, som funnits i Sverige i decennier, byter till det obegripliga namnet "Circle K". Ingen kan längre förstå vad firman sysslar med, utan engelskan lägger en dimridå av obegriplighet över allt, vilket kanske är det man önskar. Dessutom har Statoil, förlåt, Cirkelkaffe?, sedan tidigare bytt namn på ordet oktan till "miles". Alltså tankar man 95/98 "miles" hos dem. Detta är lika konstigt. Vi på Språkförsvaret ser det engelska reklamspråket fira nya triumfer och upplysning och information försvinna i samma takt. Maj månads Tummen ner var lätt att utse. Det är och en god kandidat till det Stora Anglofåneri-priset, som delas ut i januari nästa år.
(Mars 2016) Historiska museet i Stockholm Onsdagen den 9 mars anordnar Historiska enligt annons idag "dialogvisning och samtal" med ett antal personer under rubriken "History Unfolds - The Museum – Vilken roll spelar museer i skapandet av historia och nationell identitet?" Språkförsvaret undrar hur detta mischmasch av språk kommit till, och varför en statlig svensk institution, och varför en statlig svensk institution inte kan använda svenska?Ingenting antyder att samtalet/samtalen ska föras på annat språk än svenska. Hur ser Historiska museet på sin roll i skapandet av historia och nationell identitet genom att marknadsföra sina svenskspråkiga arrangemang på engelska? Ett annat exempel på märklig rubrik i serien är detta om postkolonialism. Historiska museet har gjort sig själv till god kandidat för kommande år Anglofåneri-pris.
(Oktober 2015) Företaget Oatly Det malmöbaserade företaget Oatly vägrar konsekvent och tjurnackat att använda svenska i sin reklam och på sina produkter när man vänder sig till svenska konsumenter. Man till och med annonserar med helsidesannonser i dagstidningarna, med långa texter helt på engelska. Läs (på engelska) om företaget här. Inte ens en svensk nätadress .se duger när man är anglifierad! Språkförsvaret önskar Oatly mer kreativitet på svenska, och att ansvariga på företaget inser vikten av parallellspråkighet i en värld som är allt annat än enspråkigt engelsk.
(Juni 2015) Fredrik Johansson, Svenska Dagbladet I en artikel i Svenska Dagbladet den 4 juni ondgör sig Fredrik Johansson över att Malmö stad ifrågasätter om förskolor som staden finansierar skall bedrivas på andra språk än svenska. Språklagen är mycket klar på denna punkt - offentlig verksamhet i Sverige skall bedrivas på svenska, och förskolor är en sådan verksamhet. I annat fall växer olika språkliga parallellsamhällen upp. Vi i Språkförsvaret ställer oss mycket frågande till vilket intresse Sverige skulle ha av att inte främja svenskan hos barn som är eller kan bli svenska medborgare och deltagare i det svenska samhället. Engelska har inte ens ställning som ett officiellt minoritetsspråk i Sverige.
(Maj 2015) Gymnasie- och kunskapsminister Aida Hadzialic Enligt Sveriges Radio den 21 maj planerar gymnasie- och kunskapsminister Aida Hadzialic att ”öppna upp” för gymnasieutbildning på engelska för nyanlända invandrarelever. Hadzialic vill att ”de som är bra på engelska ska få dispens så att de slipper kravet på svenska” enligt den ena artikeln. Detta förslag är riktat mot språklagens femte paragraf, som uttryckligen stadgar att ”som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.” Om nyanlända invandrarelever befrias från kravet att lära sig svenska, betyder det i praktiken att svenska inte längre är samhällets gemensamma språk. Förslaget sänder inte bara signalen att svenska är oviktigt i undervisningen utan överhuvudtaget i det svenska samhället. Enligt Hadzialic kan dessa elever lära sig svenska vid sidan om övriga studier. Det bästa sättet att integrera dessa elever är genom svenska språket, samhällets gemensamma kitt, dels genom undervisning och dels genom att de snabbt kan kommunicera på svenska med sina klasskamrater och ute i samhället. Det går lättare att lära sig svenska än engelska i Sverige, framför allt genom att möjligheten att använda det förra språket i vardagen är så enastående stor. Språkförsvaret vill givetvis att Aida Hadzialics förslag förpassas till papperskorgen så fort som möjligt!
(Mars 2015) Näringsminister Mikael Damberg Näringsminister Mikael Damberg sticker ut hakan i marsnumret av Driva Eget och menar att "äldre företagare är rädda för att exportera för att de inte kan språket så bra". Vad menar han då med ”språket”. Är det språkkunskaper i allmänhet, relevanta språkkunskaper avseende respektive exportland eller engelska i synnerhet? Den senare tolkningen gör Aftonbladet. ”Näringsminister Mikael Damberg menar att äldre svenska företagare är rädda för att exportera eftersom de är dåliga på engelska.” Problemet för små och mellanstora företag i Sverige och de flesta EU-länder är snarare bristande kunskaper i andra språk än engelska, vilket en rapport från EU-kommissionen för ett antal år sedan visade. Betydande förluster hade gjorts på grund av bristande insikter i att man säljer bäst på köparens språk. Mikael Damberg får svar på tal i Driva egets kommentarsfält av en äldre företagare: ”Vilken idiot, de flesta politiker har ju aldrig klarat av sina högskolestudier ens. Han tror han är språkbegåvad för at han förstår en engelsk dokusåpa. Han har tydligen glömt att de flesta av oss 'äldre' gick i en skola där man fortfarande lärde sig något, och talar både tyska, franska förutom engelska. Dessutom besvärade vi oss med att tala med våra nordiska grannar och förstår vad de säger. Nä, handelshinder som begränsar export skapas av politiker och myndigheter som bygger murar av byråkrati!” Dessutom är Mikael Damberg heller inget föredöme när det gäller att värna det svenska språket. Hans Näringsdepartement föreslog en drastisk nedskärning av anslagen till Terminologicentralen (TNC), som ansvarar för terminologiarbetet i Sverige, i fjol höst. Fortfarande har inte Näringsdepartementet aviserat att departementet kommer att avstå från besparingsförslag i den kommande höstbudgeten. Näringsministern borde vara klokare än att trampa in i "Enbart engelska-fällan".
(Augusti 2014) Kulturförvaltningen i Stockholm och "Open Streets" Kulturförvaltningen i Stockholms stad har, utan att på något vis reflektera över språkvalet, valt att använda namnet "Open Streets" för ett kulturevenemang i Sverige. Stockholms stad, som sorterar under "det allmänna", står också under språklagen från 2009, som påbjuder svenska i offentliga sammanhang. Lagen har som bekant inga sanktioner, olikt språklagar i andra länder, och därför får vi nöja oss med att rikta klander mot fantasilösheten på svenska på detta sätt. I ett brevsvar till Språkförsvaret försvarar sig Kulturförvaltningen med att Open Streets "föddes" i Nordamerika, men detta stämmer inte. På samma sätt stämmer det inte att namnet är på engelska i hela världen. Se Språkförsvarets öppna brev till Stockholms stad i frågan. Språkförsvaret ber med denna Tummen ner Stockholms stad att tänka om - och sätta fart på de grå håren genom att skapa svenska, passande, slagfärdiga namn!
(Juli 2014) Botkyrka kommun Det förekommer en vanlig missuppfattning i Sverige om att internationell = engelska, även inom Sveriges gränser. På annat sätt kan man inte förklara namngivningen av t.ex. midsommaraktiviteterna i mångkulturella Botkyrka 2014: "Botkyrka Summer Games", och detta i ett område där engelska mycket sällan är första språk för invånarna. Botkyrka kommun får läsa på läxan om språklagen från 2009. I Rinkeby tänker man annorlunda: där skall ett nytt torg anläggas, och en namntävling för torget har anordnats. Det slutliga valet i den internationella stadsdelen föll på ett enkelt, svenskt, tydligt namn: Bytorget. Läs mer om detta här. Språkförsvaret vill berömma nämnden, som därmed visar att man väl kan hävda svenskan i mångspråkiga sammanhang, och följer språklagens anda om att offentlig namngivning i Sverige skall ske på svenska. Slarvigt och ogenomtänkt använd engelska är en styggelse. Kreativt använd svenska tar tid att skapa, men är värt det!
(Juni 2014) Nätsidan för Institutet för språk och folkminnen/Språkrådet På grund av en egendomlig prestigekamp är det numera mycket svårt att hitta det svenska Språkrådet (f.d. Svenska språknämnden) på en egen nätsida. Högste ansvarig har bestämt att Språkrådet enbart får synas genom att gå via nätsidan för myndigheten Språk och folkminnen. Det luktar prestigekamp lång väg, och är en tråkig signal om hur man ser på denna viktiga rådgivande och språkvårdande verksamhet. Att det så starkt betonas att det levande svenska språket sorterar under "folkminnen", något som gemene man har mycket svårt att förstå kopplingen till, så förstärks tanken på att svenskan i framtiden skall placeras på ett sorts språkligt Skansen. Skärpning, ni som är vår högsta språkvårdande myndighet och därigenom också en statusvårdare av svenskan. Låt Språkrådet få tillbaka en egen nätadress www.språkrådet.se , och rätten att själv utforma nätsidor med specialisering på själva språket. Det skall inte vara så svårt att hitta som nu!
(Februari 2014) "Malmö Live" Efter en mycket dyr process att ta fram ett namn på den nya evenemangsarena som är färdig först 2015 har nu Malmö stad känt sig redo att presentera sitt namnförslag: "Malmö Live". Uppenbarligen känner ansvariga personer varken till den svenska språklagen eller att det är lämpligt att ett namn avspeglar vad det står för. "Malmö Live" är ett långsökt namn, som gör att man måste ställa fler frågor om verksamheten än man får svar. Dessutom skall svenska användas vi offentlig namngivning, i synnerhet om det finansieras med offentliga medel. Språkförsvaret föreslår att Malmös skattebetalare får säga sitt i namnfrågan och att det då finns alternativ på svenska att välja mellan.
(Januari 2014) Children's house och Candy King Det nya året vill vi uppmärksamma en tyvärr tråkig företeelse bland svenska företag: att döpa om ett inarbetet svenskt varumärke till ett engelskt. Ofta sker det i samband med att företaget expanderar utomlands. Men detta är egentligen inget skäl för att byta varumärkesnamn i Sverige. Här som i många sammanhang skulle parallellspråkighet kunna fungera utmärkt. Ofta har dessa företag ett lokalt namn i andra länder. I Sverige är det det internationella som skall gälla. Två exempel på detta är företagen Barnens hus, en stor varukedja för leksaker i landet, samt godiskedjan Karamellkungen, som också främst vänder sig till barn. De heter numera Children's house och Candy King. Det är tråkigt att vissa tror att svenska inte kan duga för unga och gamla svenskar i marknadssammanhang.
(December 2013) Weatherpal Media AB och Dagens Nyheter Denna december månad undrar vi varför företaget som gör väderprognoser för bland annat DN måste heta "Weatherpal". Vädret är väl något som i högsta grad står ovanför trender i samhälle och språk. Innehållet levereras av SMHI, men det står "Content by SMHI". Kunde inte DN anlita ett företag som inte skäms för sitt språk? Och SMHI, en svensk institution? Skriv till företaget och fråga! Här är länken.
(Oktober 2013) "Stockholm University of Arts" Sverige kommer att begåvas med en ny myndighet, en ny högskola, nästa år, då tre konstnärliga högskolor i Stockholm slås samman till en: Operahögskolan i Stockholm, Dans- och cirkushögskolan och Stockholms dramatiska högskola. De blir då Stockholms konstnärliga högskola. Eller? Men: "Nyligen studsade jag till när den nya skolan i ett radioprogram omnämndes som ’Stockholm university of arts’. Varför ska man uttrycka sig så i P1? När jag går in på den nya skolans hemsida ser jag inte bara webbadressen är engelskspråkig (stockholmuniarts.se) utan också att en stor del av innehållet är på engelska, bland annat själva rubriken. Presentationshäftet för den nya högskolan i Stockholm har lika mycket engelsk text som svensk och annonserna till nya tjänster går ut på bägge språken. (...)Men svenska myndigheter måste ha svenska namn. Det är inget myndigheten själv får välja utan det ingår i regelverket. Till myndigheterna hör också våra universitet och högskolor, som räknas som myndigheter under utbildningsdepartementet.” Detta skriver Bo Löfvendahl i Svenska Dagbladet, och Språkförsvaret kan inte annat än instämma, eftersom det är helt i linje med den svenska språklagen. De ansvariga bakom projektet verkar emellertid inte vara särskilt förtjusta i det svenska namnet. Varför? Skäms man för svenskan? Läs gärna mer om smyganglifieringen av denna nya högskola. Skriv till de ansvariga – e-postadresser hittar man längst ner på skolans webbplats.
(Juli 2013) "We effect", f.d. Kooperation utan gränser Ibland undrar man hur internationell man plötsligt behöver vara. Kooperation utan gränser har i alla år verkat internationellt, "över gränserna". Nu måste även denna goda idé råkat ut för någon klåfingrig reklambyrå, som övertygat dem om att deras omsättning och resultat blir mycket bättre om namnet är engelskt. Därför heter organisationen numera "We effect", med effekten att många protesterat och gått ur som medlemmar. När ett namn inte längre säger någonting om vad en ideell organisation gör, eller om man inte vill stå för vad man gjort tidigare, då är det säkert rätt att göra så. Språkförsvaret uppmanar till ännu fler protestbrev.
(April 2013) Statoil Det norska oljebolaget Statoil har i ett reklamutskick basunerat ut att "Nu tankar du miles på Statoil!" Vad är då "miles"? Jo, det är de nya namnen för Statoils olika drivmedelssorter. Blyfri 95 döps om till "95 miles", blyfri 98 döps om till "98 miles" och Diesel döps om till "D miles". Man tar sig för pannan! Inte nog med att anglicismerna meningslöst brakar in på nya områden, informationsvärdet i de nya uttrycken är helt vilseledande. En mile är ett avstånd, närmare bestämt ca 1,6 km. Eller är det så långt Statoil beräknar att man kan köra på en liter av den nya "soppan"? Vilken soppa! Stopp, statoil, backa!
(Februari 2013) Granskningsnämnden för radio och TV
Den 25 november började SVT sända programserien ”Why poverty?”, som ingick i ett världsomspännande projekt. SVT sände åtta dokumentärer och tjugotalet kortfilmer som handlar om fattigdomen i världen. Språkförsvaret har i brev till Granskningsnämnden frågat om det är i överensstämmelse med sändningsavtalet att behålla den engelskspråkiga titeln i stället för att ersätta den med ”Varför fattigdom?”. Språkförsvaret har i brev tidigare ifrågasatt oöversatt engelska i två radioprogram, dels ”Veckomagasinet” som sändes i P2 den 16 november, dels programmet "Amerikanska gränser" i P1. I sändningstillstånden § 10 för SR, SVT och UR sägs att företagen ”har ett särskilt ansvar för det svenska språket och dess ställning i samhället. Språkvårdsfrågor skall beaktas i programverksamheten.”
Av programbolaget NRK2:s (TV2 i Norge) programtablå framgår det att programmet sändes under namnet "Hvorfor fattigdom? De fattiges historie" samma söndag, liksom motsvarande också skedde i Danmark, Finland, Island. Även holländarna, som oftare än skandinaverna har oöversätta engelska programtitlar, ger en titel på det egna språket. I svaren från Granskningsnämnden finns två meningar som ger anledning att fortsätta ifrågasättandet av nämndens myndighetsutövning.
Nämnden skriver i sina svar: " (...) nämndens granskning ska främst avse de anmälningar vars prövning bidrar till en effektiv kontroll och god efterlevnad av gällande regler. Frågor av principiell betydelse (...) ska dock alltid prövas." Språkförsvarets menar att frågan om språkval enligt sändningstillståndets §10 måste ses som en högst principiell fråga.
Nämnden skriver vidare: ”Vad du tar upp i anmälan ger inte anledning att anta att det har förekommit någon överträdelse av de bestämmelser som gäller för sändningarna. En ordförande i granskningsnämnden har beslutat att din anmälan inte kommer att prövas av nämnden.” Språkförsvaret finner det märkligt att Granskningsnämndens avslag inte innehåller någon konkret motivering, utan är skrivet efter samma mall oavsett mottagare.
Språkförsvaret vill ifrågasätta myndighetsutövningen hos granskningsnämnden och dess ordförande, samt kräver konkreta förtydliganden om vad som menas med § 10 i sändningsavtalet med staten. Vi kan inte ha paragrafer i sändningsavtalet med staten som i praktiken inte betyder någonting, i synnerhet som Sverige numera har en lag om svenska i offentliga sammanhang.
(Dece Umeå Christmas market Umeå stad har begåvats med en trevlig julmarknad i december - nej, hoppsan, en "Christmas Market" var det ju! Vad är det här för tramsig namngivning? undrar Språkförsvaret. Duger inte ordet "jul" längre, utan det måste vara engelskt "Christmas"? Och inte är vi i särskilt kristna heller... I Länstidningen Östersund kan man läsa om vad Kjell Albin Abrahamsson tycker om detta ofog. Umeåborna har röstat om ”Umeå Christmas market” på Västerbottens-Kurirens webbsida. Ställningen när det totala antalet röstande är 2326 är att 88 procent förordar "Julmarknad", 7 procent (162 röster) förordar "Christmas Market" och 5 procent (111 röster) "både och". För Språkförsvaret säger detta mycket om skillnaden mellan vad folk i allmänhet vill använda för ord och vilka ord vi skall "läras upp" att använda. Heja folket!
(Nove Sveriges Television och programserien "Why Poverty?" Söndagen den 25 november började SVT sända programserien ”Why poverty?”, som ingår i ett världsomspännande projekt. SVT kommer att sända åtta dokumentärer och tjugotalet kortfilmer som handlar om fattigdomen i världen. En god idé. Men varför har SVT behållit den engelskspråkiga titeln i stället för att kalla serien ”Varför fattigdom?”. I sändningstillstånden § 10 för SR, SVT och UR sägs att företagen ”har ett särskilt ansvar för det svenska språket och dess ställning i samhället. Språkvårdsfrågor skall beaktas i programverksamheten.” I NRK2:s (TV2 i Norge) programtablå framgår det att programmet sändes under namnet "Hvorfor fattigdom? De fattiges historie" kl. 22.45 samma söndag, liksom motsvarande också skedde i Danmark, Finland, Island. Till och med holländarna, som oftare än skandinaverna brukar struntar i att översätta engelska programtitlar, ger en titel på det egna språket. Språkförsvaret gör Tummen ner för den numera ofta förekommande slentrainmässiga användningen av oöversatt engelska i SVT och SR. Är det med "de små stegens tyranni" vi skall vänjas vid engelska som något sorts officiellt andraspråk? Det är det inte och aldrig har varit. Och var i världen skall svenska användas om inte i Sverige, enligt intentionerna i sändningsavtalet med staten?
(Septe Karlstads universitet och rektor Åsa Bergenheim En märklig devis/skylt sitter från augusti uppe på Karlstads universitet: "Nobody puts Baby in a Corner" Uttrycket är taget från filmen "Dirty Dancing", vad nu en sådan text på engelska har att göra med ett svenskt universitet? På universitetets nätsida beskriver rektor Åsa Bergenheim budskapet som "Låt ingen sätta sig på dig", och enligt konstnärerna är det en uppmaning till unga kvinnor att ta plats. Konstverket/skylten har kostat 170 000 kronor. I Svenska Dagbladet, Nya Wermlandslandstidningen och hos läsarna kan man få veta mer. Språkförsvaret undrar hur det är med kännedomen om den svenska språklagen hos det statliga universitetet?
(Augusti 2012) Julian Stubbs Denna månad går Språkförsvarets Tummen ner till en person. Julian Stubbs, konsult och reklammakare, respekterar inte alls svenskan som ett offentligt språk i Sverige. Han är ansvarig för uttryck utan svensk översättning, såsom bl.a. "Sigtuna - where Sweden begins", "Stockholm - the Capital of Scandinavia". Stubbs motiverar sitt ensidiga språkval i ett icke engelskspråkigt land så här, i en kommentar till en artikel om anglifiering i den svenskspråkiga tidningen Resumé 9 juli 2012: "Sorry this reply is in English - but there again maybe it's only appropriate. I've been responsible for some of the so called anglification in Sweden: Stockholm The Capital of Scandinavia, Sigtuna where Sweden begins and Airport City Stockholm. One of the things that makes Sweden's economy so successful is the high comfort level here that people have speaking and working in other languages – most notably English. It's a powerful advantage the economy has over other international economies. Added to this all the projects I've been involved with, that have used English, have one simple component in the brief that led us to using English in the campaign or positioning. It was the fact that the audience was international and not just Swedish. Horses for courses– as we say in England.
Language is a special, wonderful thing. But it is also fluid and constantly evolving by the inclusion of words and phrases from other languages that normally make it all the richer. Although it might drive some navel gazing little Englanders berserk (an English word I might add adapted from the Swedish 'besökare' by the way) English especially has been much improved by the inclusion of foreign language (not sure about the Americanism 'awesome' however). Anyway, before criticizing (American spelling of criticising used to placate American readers after my reference to awesome above) maybe Leif, the writer from Dreamforce – or should I say 'Drömtvingar' (sorry google translation used) should dig into the briefs a little more.
And when is Resumé going to do more stuff in English?"
Språkförsvaret uppmanar Julian Stubbs att respektera den svenska språklagen vid uppdrag för offentliga organisationer, och ompröva sin koloniala språkattityd, vilket inte minst detta inlägg visar.
(Juni 2012)
Filmdistributören Nordisk film
Språkförsvaret delar denna månad ut en Tummen ner till Nordisk film, som med sitt beslut att den danska filmen "En kongelig affaire" enbart får en engelsk titel i Sverige ("A Royal Affair") allvarligt undergräver strävande efter grannspråksförståelse i Norden. I Norge har originaltiteln, "En kongelig affære", bibehållits. Samma historia i bokform, som filmen bygger på, berättas av den svenske författaren P O Enquist i hans framgångsrika roman "Livläkarens besök".
Storfilmerna "Huden jag bor i" av Almodovar, "Högläsaren", samt "Schindlers lista" av Spielberg är bara några exempel på filmtitlar som aldrig fick svenska namn, trots att de i andra länder fick titel först på landets språk och på engelska inom parentes. Flera av filmtitlarna blir därigenom missförstådda i onödan, förutom att svenskan undergrävs som gemensamt språk.
Nordisk film visar, trots sitt namn, en mycket liten tilltro till svenskan som språk, och viljan att förstå grannspråken. Inte ens företagets nätsidor har något nordiskt språk. Så gör man sitt ursprung osynligt.
(Mars 2012) "East Sweden!" Vad är detta? Jo, det gemensamma namnet på det gamla ärevördiga svenska landskapet Östergötland, i på den nya reklamsvengelskan. Man kan inte tro att det är sant: Östergötland, med sin långa historia, säljer bort sitt namn utanför och inom landets gränser för ett säkerligen väldigt dyrt konsultförslag - East Sweden! Jo, det är sant att också svenskar skall känna igen Östergötland på detta nya namn! När svenska företag utomlands numera marknadsför sig med svenska bokstäver för att märkas, gör Östergötlands stora kommuner och näringsliv tvärtom, skaffar sig ett tamt, intetsägande varumärke som dessutom kan förväxlas med annat. Företaget Claes Ohlson har länge haft en kampanj i Storbritannien som just framhävt bokstaven 'ö' -idealisk i marknadsföringssammanhang! Östergötlands mäktige får gå hem och tänka litet till. Det kanske inte är ett namn på engelska som man främst skall välja om man vill locka de största turistländerna i Sverige, nämligen Norge, Danmark och Tyskland. Turister från engelskspråkiga länder är mycket färre än många tror, det är bara att titta på officiell turiststatistik. Turister i Sverige är inte så långväga. Norrmän, danskar och tyskar är dessutom vana att läsa svenska och tyska. Varför inte en flerspråkig "approach", som t.ex Destination Stockholm med sina 20 olika språk?
(December 2011) Filmdistributören Noble Entertainment När skall svenskan duga för filmbolagens titlar?
Språkförsvaret uppmanar distributören av den nya spanska filmen "Under huden", regisserad av Pedro Almodóvar, som i dagarna recenseras i många tidningar, att byta filmtitel till svenska. I Sverige har nämligen filmen fått en engelsk titel: "The Skin That I Live In". Den spanska originaltiteln är "La piel que habito". I Norge heter filmen "Under huden", vilket visar att beslutet om engelska har fattats i Sverige. Vad är det som gör att svenska inte duger för filmtitlar i Sverige?
Ett parallellt fall 2008 var den tyska boken och filmen "Der Vorleser", "Högläsaren", som i Sverige märkligt nog fick heta "The Reader". I vissa fall blir titeln rent vilseledande, som t.ex. för Steven Spielbergs kända film "Schindler's list" (1993). Språkförsvaret uppmanar var och en som läser detta att klicka på länken ovan till Noble Entertainment och protestera mot valet av titel i Sverige.
(September 2011) Skolverket Från läsåret 2011-2012 arbetar den svenska gymnasieskolan efter omfattande, nya riktlinjer, kallat Gy11. Denna reform innebär nya beteckningar på nationella utbildningsprogram och kurser med olika kurskoder. Fram till Gy11 har alla kurser haft koder som baseras på svenska kursnamn. Skolverket har behållit denna princip, utom för ämnet Moderna språk, d.v.s. alla språk i gymnasiet utom engelska. Där har man, inkonsekvent nog, valt engelska som bas för kurskoderna. Därför heter det nu i svenska kurskoder t.ex. MODCHI (Modern Chinese) för kinesiska (tidigare KI) MODFRE (Modern French) för franska (tidigare FR) MODRUS (Modern Russian) för ryska (tidigare RY) MODGER (Modern German) för tyska (tidigare TY) Såvitt vi vet finns bara svenska gymnasiekoder i Sverige. Gymnasier har redan tidigare lätt kunnat översätta betyg för elever som behöver det, så varför denna inkonsekventa benämning? Varför respekterar inte Skolverket språklagen med svenska som bas för sin myndighetsutövning? Det finns ingen praktisk nytta med denna anglifiering, utan är enbart ett symptom på de små stegens tyranni i riktning mot engelskan som norm. Protestera gärna mot detta med brev direkt till Skolverket!
(Augusti 2011) IKEA och Volvo Månadens tummen ner tilldelas IKEA och Volvo för att de har mycket lite information på svenska på sina nätsidor i Finland. De båda storföretagen skyller på kostnadsskäl, men i Schweiz har båda komplett information på tyska, franska och italienska. Detta kan man läsa mer om på den den finländska tankesmedjan Magmas nätsidor.
(Juli 2011) Sigtuna kommun och Julian Stubbs Sigtuna kommun har skaffat sig ett nytt ”varumärke”: Sigtuna - where Sweden begins. När blev det historiska Sigtuna engelskt? Så här skriver Julian Stubbs, skapare av det nya "varumärket", på sin nätsida: ”Sigtuna. Where Sweden begins Yesterday I was part of the launch of the new brand for my home, Sigtuna (...) it’s taken nearly two years of work to get to this point. The tag line (which is in English) is – Sigtuna. Where Sweden begins.” Två år tog det, och han framhäver just engelskan. Vad har det nya "varumärket" kostat Sigtuna kommun? Förmodligen mycket. "Internationella" reklamrådgivare är dyra. När Värmlandsoperan blev "Wermland Opera" kostade det omkring 600 000:- kronor. Sigtuna vill nog inte vara sämre än huvudkommunen med sitt beskäftiga ”Stockholm - Capital of Scandinavia” . Det är fullkomligt onödigt! Sigtuna har en egen lång historia och behöver inte ta efter Stockholms dumheter. Läs mer om detta här (särskilt slutet!). Nej, Sigtuna, Slå vakt om er historia och stadens svenska språk! Att skapa på svenska kan ni dessutom själva, utan att pengarna behöver rulla! Önskar man andra språk kan de som brukligt skrivas under den svenska texten.
(Juni 2011) Den 6 juni anordnas musikfesten Make Musik STHLM 2011 : Fira musik den 6 juni 2011 och medverka i Stockholms största musikfest! Men arrangemanget är ursprungligen franskt. Fête de la Musique, som presenteras som det största internationella musikevenemanget i världen, grundades 1982 i Frankrike. Olika versioner inspirerade av originalet hålls nu i 350 städer, från Prag till New York, från Barcelona till Tokyo och för andra året i Stockholm. Målet är att såväl amatörmusiker som professionella musiker av alla skicklighetsnivåer och genrer ska fylla sin stad med musik under en dag med mottot: Gratis musik, för alla, överallt. Under 2011 kommer Fête de la Musique att bjuda på musikfest i över 120 länder. Den intressanta frågan är varför musikfesten heter Make Musik i Sverige. På Fête de la Musiques webbplats kan man se hur musikfesten presenteras på affischer i olika länder. I många fall har det ursprungliga franska namnet bibehållits, t.o.m. i Washington D.C., USA – i andra fall har titeln översatts till den inhemska språket. Ett land sticker ut – Sverige. Här har man ersatt det franska namnet med en svengelsk hybridform. Det är uppenbart att många fortfarande inte har diskuterat stadens språkpolitik seriöst. Alltför många tycks tro att engelskan har magiska egenskaper, och står inte upp för språkrikedomen i Europa.
(Februari 2011) P1 i Sveriges Radio Det blir alltmer slentrian att sända hela intervjuer på engelska och sedan kortfattat kommentera / översätta dessa i många av sändningarna i Sveriges Radios P1. Programmen blir på så sätt dubbelt så långa utan att mer blir sagt, och programtiden används illa, förutom att lyssnaren kan få intrycket att det är ett engelskspråkigt program som sänds i den svenskspråkiga radion. Programmen i Vetenskapsradion har tyvärr gått i bräschen för denna utveckling. Sveriges Radios ledning borde stävja denna dåliga vana hos många programmakare, och kräva av dem att de använder sin programtid effektivare, och på ett bättre sätt verkar i språklagens anda om svenska som offentligt språk i Sverige - och då inte minst i Sveriges Radio. Varför inte låta engelskan inleda en intervju och sedan tona ned den, som man gör i många andra länder?
(Januari 2011) Karlstad kommun och Region Värmland Region Värmland och Karlstad kommun har nyligen beslutat att använda engelska beteckningar på sina verksamheter i Värmland(!), operan resp. flygplatsen. Läs här hur dyrt det var att byta namn till "Wermland Opera" och "Karlstad Airport", och ta dig för pannan! Konsulten skrattade säkert hela vägen till banken... Myndigheter och institutioner kan tydligen utan vidare lägga ut 600.000 kr på att "tydliggöra ett varumärke". Men de bryr sig inte om att rådfråga språkvårdare om huruvida det föreslagna namnet är lämpligt, trots att detta kan ske utan dyra kostnader. Det nya årets Tummen ner var lätt att välja. Se även avdelningen Tummen upp för denna månad.
(November 2010) IKEA-varuhuset, Uppsala Varför har varuhuset i sin restaurant en tappkran för "sparkling water", utan någon svenska, när det finns så många läskande svenska uttryck?
Dock: IKEA ska naturligtvis ha ett plus i kanten för sina möbelnamn som är på svenska, även i alla andra länder - kanske väger det upp deras lilla missgrepp med vattenkranen ...
(September 2010) KF fastigheter, Stockholm ”Bromma Blocks” heter ett nytt köpcentrum i västra Stockholm. Men vad är ”blocks”? Så här motiverar ägaren KF Fastigheter sitt namnval på engelska i Sverige: ”Handelsplatsens identitet är starkt förknippad med dess historia. Paul Hedqvist som ritade många av byggnader på området var en tongivande förespråkare av funktionalismen och typiskt för honom var räta vinklar och kvadratiska proportioner. Namnet Bromma Blocks knyter alltså an till den blockliknande form som byggnader på området har men även att handelsplatsen består av olika ”kvarter” (blocks).” Om det nu är så viktigt att anknyta till historien, hur vore det att också ta hänsyn till det hävdvunna språket på platsen? Tänk att KF:s olika bolag kan tolka ordet ”kulturarv” så olika! I Nacka kallas ett nytt köpcentrum ”Sickla köpkvarter”. Läs mer under avdelningen Tummen upp.
(Juli 2010) Spotify Det omtalade Spotify har en nätsida med /se/ i webbadressen, där man ju kan vänta sig svensk text, men ändå är ingenting på svenska. Spotify har svenskspråkiga personer som jobbar på supporten, men ändå kan ingen svara på svenska. Hela supportsidan är på engelska. Hela programmet är enbart på engelska. Hur bra det än fungerar fattas en viktig sida i verksamheten, nämligen hänsyn till flerspråkigheten hos användarna. Språkförsvaret gör en kraftfull Tummen ner för Spotify i språkhänseende, och trodde det var svenskar som var stolta över sitt modersmål som utvecklat detta finurliga program.
(Juni 2010) Fairtrade, f.d. Rättvisemärkt Organisationen Rättvisemärkt i Sverige har bytt namn till enbart "Fairtrade". Man skriver bland annat om att det skulle vara förvirrande för svenska konsumenter att vissa varor är märkta med bara Fairtrade, medan andra har haft båda namnen Fairtrade/Rättvisemärkt. Språkförsvaret tycker skälen är svaga, Det är väl helt i sin ordning att det i internationella sammanhang heter Fairtrade, men varför utrota det vackra svenska ordet "Rättvisemärkt"? Varför kan inte namnen användas parallellt? Språkförsvaret undrar varför inte den välkända symbolen räcker som samlande märke? Språkförsvaret beklagar att en stor ideell organisation för en god sak har fastnat i det välbekanta "enspråksträsket".
(Maj 2010) Ica to go Sveriges största livsmedelskedja ICA testar just nu sitt nya butiksprojekt och varumärke "Ica to go". Det fastställdes som namn efter en livlig intern diskussion om språkval. "Vi hade gärna tagit ett svenskt namn om vi hade hittat ett som beskrev verksamheten lika tydligt och fungerade lika bra", säger Mats Munther, affärsutvecklare på Ica, i tidningen Dagens Media den 31 mars. Språkförsvaret undrar hur mycket man då egentligen ansträngt sig för att "hjärnstorma" fram något på svenska. Det finns nog numera alltför många affärsutvecklare som tillbringat sina studier vid ett engelskspråkigt institut, gissar vi. Och där gäller engelskan som allenarådande "the language of business".
(Mars 2010) Bokia Express-butiken, Kista centrum, Stockholm Bokia Express är en vanlig svensk bokhandel i Stockholm, med ca 95 procent av sortimentet på svenska. På skylten bakom disken duger dock inte svenskan. Här finns ett par kvadratmeter av engelsk text, nästan 50 ord, med bokstäver större än A4-pärmar: "This is it. A shortcut to the greatest from the bookstore world. We've done the hard work, singled out what's hot and what's not - so you can stay on the go and on top of everything that matters Go ahead and take you pick! SELECTED BY US. CHOSEN BY YOU." Det överväldigande flertalet av köpcentrats besökare är svensktalande. För alla som inte har engelska som första språk är den gälla och skrikiga skyltningen på engelska en förolämpning rakt i ansiktet. Av engelsktalande besökare uppfattas den säkert som något konstlat. Språkförsvaret gör Tummen ner för dessa patetiska och fåniga inslag av svensk reklamskole-engelska. Det börjar bli så mycket att vi undrar om det ingår i en bestämd policy på reklamskolorna. Har förresten inte många reklambyråer i Sverige amerikanska ägare, precis som den anglifierade filmbranschen?
(Januari 2010) Lights in Alingsås Alingsås har i många år nu haft en uppmärksammad ljusfest under den mörkaste delen av hösten. Offentliga byggnader, broar, parker m.m. ljussätts på ett mycket spännande och fantasieggande vis. Tyvärr heter inte festen längre "Ljus i Alingsås" utan "Lights in Alingsås", sedan den blev ett (tidsbegränsat?) EU-projekt. Offentliga skyltar står enbart på engelska, som om de flesta besökare i Alingsås under hösten skulle vara engelsktalande... Det räcker inte med att ett fint evenemang får tala för sig själv. Nej, det skall vara internationellt med enbart engelska. Ut med svenskan, alltså! Språkförsvaret gör tummen upp för den årliga ljusutställningen, men Tummen Ner för denna okunskap om den svenska språklagen och andan i EU:s officiella mångspråkighetspolitik.
(November 2009) ASPECT, Association for Chartered Surveying, Property Evaluation and Transactions ASPECT är en förening som bildades 2009 genom en sammanslagning av anrika Sveriges Lantmätareförening (SLF), Samfundet För Fastighetsekonomi (SFF) och International Property Professionals (IREP). Föreningen företräder över 2.000 medlemmar, och är en plattform för alla inom samhällsbyggnadsområdet. På nätsidan skriver man att "ett internationellt namn har valts då de internationella kontakterna ökar i betydelse". Detta trots att det stora flertalet i föreningen är svenskspråkiga. Varför kunde man inte valt både svenskt och engelskt namn, med det engelska parallellt i mindre text under? Så gör t.ex Läkemedelsverket och andra organisationer, som förstått det här med parallellspråkighet. Vad är det som gör att många svenska organisationer i sin iver att vara "moderna" så gärna vill gömma / glömma svenskan och begå språklig harakiri?
(Oktober 2009) Tjänsteguiden Tjänsteguiden hjälper köpare att hitta och jämföra seriösa yrkesmän på nätet. Fram till nu har den hetat just Tjänsteguiden med en motsvarande svensk e-postadress. Det här räcker emellertid inte, trots att man verkar inom landets gränser: nu har ansvariga bytt namn på den till Servicefinder, ett givetvis mycket, mycket nödvändigt namnbyte för ett trendkänsligt företag. Innehållet i tjänsten är dock detsamma.
(September 2009) Arla Foods För livsmedelsjätten Arla, som gärna betonar att deras produkter kommer från Sverige, duger inte svenskan. Deras produktserie Kelda soppor och såser har nu enbart engelska namn på förpackningarna - inte alls häftigt, bara enögt. Vid förfrågan om skälet till detta svarar Arla att det bara blir rörigt med namn på många språk på förpackningen. Arla har lagt sig på miniminivån för svenska, enbart i produktdeklarationen. Vem styr detta på Arla? Brevsvaren avslutas "Best regards / Malin Sahlberg /Product Management Cooking". Ett annat brev besvaras på svenska av "Senior communication advisor". Bojkotta Kelda tills Arla förstått att både ha produktetiketter och titlar på svenska i Sverige (och sedan gärna fler språk).
(Augusti 2009) Tullverkets språkpolicy På Tullverket, en myndighet som till sin natur är en nationell angelägenhet, har man internt bestämt att byta namn på sin personalavdelning till "Human Resource" (HR). Vad fint det låter! Men både inom och utom verket bara skakar man på huvudet ... Chef för denna "nya" avdelning är Kajsa Möller. Ring gärna henne på Tullverket tel: 0771-520 520 och fråga om skälen till detta namnbyte inom en svensk myndighet. Är det meningen att svenskan på sikt skall försvinna från verket? Sjöfartsverket tillämpar ju redan denna princip på svenska sjökort (se Tummen ner för maj 2008). Hur rimmar detta med den nya språklagen från den 1 juli? På Tullverkets nätsida om sin organisation kan man se att personalavdelningen numera internt kallas "HR-avdelning". Är det lättare att säga, och bättre att färre begriper vad det står för?
(Juli 2009) Andreas Haglind, chef för TV4:s Nyhetsmorgon När Nyhetsmorgon i TV4 på nationaldagen sände en intervju med en brittisk sångare fanns ingen textremsa med översättning. Det var inget förbiseende, utan chefen Andreas Haglind hävdade efter tittarprotester att en översättning hade stoppat "flödet" i intervjun, och att svenskar förstår engelska ändå eftersom ju alla "pluggar engelska från årskurs 4". Snälla Andreas Haglind, att förstå talad engelska innebär inte att hänga med i innehållet på samma sätt. Det kräver betydligt starkare koncentration, även av en engelskvan svensk, att lyssna på engelska utan text, med risk för att nyanser och t.o.m. huvudbudskap försvinner. Kanske engelsktalande tycker likadant när de lyssnar på andra språk??! Annars är tendensen den motsatta: att alltfler kabel- och satellitkanaler textas. För bara något år sedan textade t.ex MTV nästan ingenting; numera gör de det nästan alltid. Orsaken är uppenbarligen att svenskar är bättre på svenska än engelska, vilket säkert förvånar en och annan anglofil.
(Juni 2009) Globaliseringsrådet Regeringens Globaliseringsråd föreslår i sin slutrapport att Sverige bör införa engelska från första klass i grundskolan för att "stärka Sveriges konkurrenskraft i framtiden". Globaliseringsrådet har länge arbetat för att nedvärdera svenskan och uppvärdera engelskan. EU:s officiella linje om mångspråkighet verkar rådet över huvud taget inte känna till. "Mångspråkig" betyder faktiskt "fler än två språk". Det räcker inte med att satsa allt på engelskan - vi måste i Sverige ha fler som behärskar flera språk, för att inte viktiga affärskontakter och oväntade kulturimpulser skall gå oss förbi. Att införa engelska som ett sorts officiellt språk från första början i skolan skulle effektivt undergräva den nya språklag om svenskans ställning som gäller från den 1 juli 2009. Det skulle också ge signal om att kunskaper i övriga språk icke göre sig besvär i svensk skola. Heltokigt tänkt, alltså!
(Mars 2009) Nobelprize.org - an unwilling and arrogant English-only website Med största förvåning noterar Språkförsvaret att Nobelprisets nätsida inte går att få i svensk version. Nobelmuseet i Gamla stan har förstått att nobelangelägenheterna i Sverige självklart finns på både svenska och engelska. Prisutdelningen sker på svenska och ett större språk. Men: nätsidan nobelprize.org är enspråkigt engelsk. Det kan inte krävas orimliga summor för Nobelstiftelsen att få sidorna översatta till flera språk. Oviljan ("We can only support a version in English for the time being") att ha andra språk på nobelprisets officiella sida är mycket arrogant. Att inte kunna läsa om Alfred Nobel och prisets tillkomsthistoria på svenska, när man t.ex. ser de snyggt presenterade historiska dokumenten, är ... bara fånigt. Språkförsvaret undrar alltså: när kommer nätsidorna på svenska också, och inte bara engelska? Det måste vara möjligt att ha en nätsida som vänder sig till en "världspublik" - helst på flera stora språk - och svenska samtidigt. Nobelprisets speciella anknytning till Sverige skall väl inte behöva döljas på internet? Titta in där enspråkigheten regerar. När ska ansvariga förstå att man kan tänka globalt och lokalt på samma gång?
(Januari 2009) H&M H&M, Hennes&Mauritz senaste vårkatalog är en parodi på engelsk reklamjargong. Det går nästan inte att hitta en sida på de över 300 sidorna som inte har engelska, stort och dominerande. "Check out our complete jeans guide", "Contemporary classic", "Spiritual exercise", "Feeling flirtatious" är bara några rubrikerna på sidorna. Alla ord är långt ifrån lätta att förstå. Varför svenska över huvud taget i katalogen? Varför inte ett komplett språkbyte på en gång? Det "lilla svenska språket" måste ju mest vara ett hinder när man vill nå en "internationell" kundkrets. Språkförsvaret hoppas i fortsättningen att H&M vågar använda svenska i Sverige, tyska i Tyskland, ryska i Ryssland o.s.v. när företaget ändå gör nationella upplagor. Det väcker mycket mer respekt. Annars hoppas vi att fler handlar kläder av folk som inte skäms för sin svenska.
DSBFirst DSBFirst är den nya tågoperatören i södra Sverige, ett danskt-engelskt konsortium som i konkurrens vunnit upphandlingen av tågtrafik landets fem sydligaste län. I Blekinges Sydöstran berättas om goda och dåliga reformer i samband med nyordningen fr.o.m. den 11 januari. Man skall nu kunna handla för svenska kronor (?!), och konduktörerna skall inte längre få heta tågvärdar, utan train manager (!). Kan språkbytet i offentliga sammanhang bli tydligare? Varför har inte upphandlarna, d.v.s. länstrafikbolagen, ställt krav på svenska beteckningar i dessa offentliga mlijöer? Språkförsvarets förslag till språklag § 10, visar sig bli allt nödvändigare om svenskan skall leva kvar vid internationella upphandlingar.
(December 2008) Klädföretaget Didriksons i Grundsund Det svenska företaget Didriksons har sedan 1913 tillverkat olika klädesplagg. Företagets nätsida är dock numera enbart engelskspråkig, vilket måste anses respektlöst både mot de svenska kunderna och mot företagets egna historia. Vad värre är: Didriksons klädesplagg har inte alltid skötselråd och bruksanvisning på svenska, vilket man som konsument i Sverige har rätt att få. Andra klädföretag har i sina plagg materialinformation och skötselråd på många olika språk. Språkförsvaret väntar med spänning på Didriksons nätsida på svenska, och på Konsumentverkets reaktion på ofoget med tvättråd enbart på engelska.
(November 2008) Filmdistributören Sony Pictures Svenska filmtitlar är på väg att försvinna, det har många märkt. Framför allt engelskspråkiga filmer vill inte ha svenska, översatta filmnamn. Det stör filmens varumärke, och sidoförsäljningen av t.ex. leksaker. Men denna regel gäller bara länder "där kunskaperna i engelska är höga", som i t.ex. Sverige, enligt Pernilla Angelin, pressansvarig på distributören Sony Pictures. I affärssammanhang undergräver vi alltså vårt eget språk för att vi kan bra engelska!!! Holland och Danmark ligger också illa till. Den nya James Bond-filmen "Quantum of Solace" är kanske höjden av obegriplig filmtitel. Varför kräver inte fler att få höra en titel på sitt språk också? Den engelska finns ju där ändå. Filmer från andra språkområden får fortfarande oftast översatta titlar. Sannolikt är det den massiva dominansen av angloamerikanska filmer i Sverige, ca 80 % av alla filmer, som gör att filmbolagen kan kosta på sig denna arrogans mot den svensktalande publiken.
Filmdistributören Nordisk film Den nya tyska filmen "Der Baader Meinhof Komplex" går "naturligvis" på svenska biografer under namnet "The Baader Meinhof Complex". Hur tänkte man på Nordisk Film, utan tyska eller svenska? frågar man sig. - Det blev nog bara så, faktiskt. Det engelska namnet blev kvar utan någon direkt tanke, säger Pia Grünler, ansvarig utgivare på företaget. Här firar den språkliga imperialismen stora triumfer, när människor slutat fråga efter såväl svensk filmtitel som titel på annat originalspråk. Puh! Det är väl dit man vill ha svenskarna. Den uppmärksammade filmen "Schindlers lista" från 1996 hette i Sverige mycket vilseledande "Schindler's List". Oskar Schindler var alltså inte listig i titeln, som många trodde, utan hade en lista på människor som skulle räddas. Språkförsvaret och Svenska Dagbladet hör till det fåtal som uppmärksammar detta elände.
(September 2008) Future Female Leader - KTH:s förutsägbara projektnamn För att locka unga tjejer till teknikyrken lanserar Kungliga Tekniska Högskolan ett projekt under namnet "Future Female Leader". Vilken brist på fantasi, helt utan känsla för svenskans valörer! Språkvalet sänder också ut budskapet att du inte duger som du är med ditt språk. För att bli "Future Leader" måste du tala engelska - glöm svenskan! Men så illa är det väl inte? Språkförsvarets Tummen ned skickas alltså denna månad till projektet för sitt defensiva, förutsägbara ordval, och till projektledare Sanna Selvehed på KTH. Hitta på ett fyndigt projektnamn på landets huvudspråk i stället! Det räcker att det engelska namnet finns när projektet presenteras utanför landets gränser.
(Augusti 2008)
Livsmedelsföretaget Knorrs förpackningar Sedan några år är många av livsmedelsföretaget Knorrs förpackningar helt engelskspråkiga. Det heter numera t.ex. "Asparagus soup" i stället för sparrissoppa, och namn på olika såser m.m. står inte längre på de nordiska språken, som tidigare. Det märkliga är att det här inte handlar om rena importprodukter. Innehållsförteckning och näringsvärde är fortfarande översatta till svenska, norska och danska, vilket visar att varorna är ämnade för den nordiska marknaden. Varför produktnamnet då numera är på engelska är antingen en gåta, eller en medveten språklig strategi, att vänja en nordisk kundkrets vid den allenarådande engelskan. Språkförsvaret säger: Vet hut! till Knorr, och uppmanar det multinationella företaget att bli mångnationellt i ordets verkliga mening, nämligen att ta hänyn till nationalspråken också i vad man kallar sina produkter. Inga fler förpackningar med "asparagus soup" i Sverige, Norge eller Danmark, tack!
(Juli 2008)
Nuteks enkelspåriga turismanalys Verket för näringslivsutveckling i Sverige, Nutek, tycker att alla vägskyltar om sevärdheter i Sverige skall vara på engelska. Peter Terpstra, turismanalytiker på Nutek, säger: "Om man tittar totalt på hur samtliga utländska besökare tar sig hit, så är det omkring 50 procent som kommer med bil. Syftet med de brunvita skyltarna är att besökare hitta fram till besöksmål, museer, eller vad det nu kan vara för någonting, och då måste det också vara så att man förstår de här skyltarna." Peter Terpstra tycker att det är konstigt att Vägverket med sina internationella skyltar inte går hela vägen och gör skyltarna engelskspråkiga. Språkförsvaret tycker det är konstigt ... 1/ att den svenskspråkiga majoriteten av turister i Sverige alltid förutsätts kunna och vilja läsa engelska, som en följd av Nuteks resonemang. 2/ att man inte ser att det finns betydligt fler turister från Norden eller Tyskland i Sverige än engelskspråkiga. 3/ att Nutek inte kan se att svenskan i sig kan vara något som lockande och exotiskt. Så svår är den inte, och andra språk är bara ett par knapptryckningar bort med modern mobiltelefoni om man behöver en översättning. Läs / hör mer i nyhetsinslaget från Ekot i Sveriges Radio.
(Juni 2008)
Chipstillverkaren Estrella
Chipstillverkaren Estrella gör sitt bästa för att bli kvitt den provinsiella svenskan i Sverige. Det är bara att titta på företagets produkter i butiken. På chipsförpackningarna får man alltmer söka efter något svenskt ord bland uttryck som "50 % Less Fat", "More Crunch", "Even Less Fat" o.s.v. Hos denna tillverkare är svenskan av underordnad betydelse på förpackningar som säljs i Sverige.
Konkurrenten OLW har valt motsatt språklig policy: på deras påsar som säljs i Sverige hittar man tydligt på svenska "Örtchips", "Gjorda med 100% solrosolja" m.m. Allt text på chipspåsarnas baksida är på svenska, liksom den väl är på andra språk i andra länder.
Språkförsvaret hoppas att många tycker att OLW:s chips och språkval smakar bättre!
(Maj 2008)
Sjöfartsverket
Sjöfartsverket vill bli en del av världen. Under 2008 tas därför svenskan bort från alla våra sjökort. Text och förkortningar kommer att ersättas av engelska motsvarigheter. Naturreservat ändras til Nature Reserve, linfärja blir cable-ferry, förkortningar som t.ex La (för lerbotten) blir Cy (för Clay) med mera. Förkortningar för fasta sjömärken som kummel och båk (Kl och Bk) tas bort helt. Än så länge blir dock svenska ort- och naturnamn kvar, till exempel i ö-namn.
Detta är en sammanfattning av vad som redan är igångsatt för att montera bort svenskan på bl.a. insjöar som Vänern. Det står på en diskret plats bland Sjöfartsverkets nätsidor.
Man slutar aldrig att förvånas över hur starkt vissa makthavare inom sitt fögderi gör sitt bästa för att förpassa svenskan till historien. Ni som läser detta och inte tycker att statliga medel används rätt och att detta är en förvänd art av internationalisering, ring eller skriv till Sjöfartsverkets generaldirektör Jan-Olof Selén.
Vi i Språkförsvaret är naturligtvis oerhört tacksamma över att Sjöfartsverket ändå tillåter oss att behålla ortnamnen på svenska i Sverige ett tag till ...
(Mars månad 2008) Lågprisflygbolaget Ryanair Flygbolaget Ryanair har kritiserat Allmänna reklamationsnämnden för att myndigheten skriver sina beslut på svenska. Till saken hör att Ryanair hör till de bolag som får mest konsumentanmälningar mot sig, hela 84 stycken 2007. I 13 fall har Ryanair inte följt ARN:s beslut. Ryanair skyller delvis ifrån sig med att man inte förstod besluten på svenska eller vad det innebär att vara uppsatt på ARN:s svarta lista. ARN svarar så här på Ryanairs kritik: - Vi är en svensk myndighet och det är vårt officiella språk, och är det någon part som vill ha besluten översatta får de ordna det själva. Vi ger inte den servicen till någon part i ett ärende. Så länge man har verksamhet i Sverige kan man förutsätta att man kan kommunicera på det språket. Ryanair har i fler än detta fall gjort sig känt för en unket kolonial inställning till de där irriterande och onödiga småspråken, som t.ex svenska. Kunder som vid klagomål velat bli bemötta på svenska har förvägrats detta, även när avtalet ingåtts i Sverige. Språkförsvaret applåderar ARN:s rakryggade inställning, som faktiskt sammanfattar vad en modern språklag handlar om: att iaktta det gemensamma huvudspråket eller officiella minoritetsspråket inom ett bestämt geografiskt område. Och engelska är inte officiellt språk i Sverige. Läs mer i Svenska Dagbladet Näringsliv eller i Råd och Rön .
(Februari månad 2008) Skolverket Den svenska myndigheten Skolverket fortsätter att bevilja tillstånd för språkbytesskolor i oförminskad takt. Myndigheten är helt opåverkad av riksdagsbeslutet den 7 december 2005 om att svenska är huvudspråk i Sverige, och verkar på det hela taget gå sina egna vägar. Under januari månad har Skolverket hunnit bevilja tillstånd för Engelska skolan AB - Sveriges största språkbyteskoncern - för skolor med vardera ca 500 elever mellan 12 och 16 år i Sundsvall, Jönköping, Karlstad och Göteborg, i tider då elevantalet i Sveriges kommuner kraftigt minskar. I Gävle har nyligen skolan fått tillstånd för ett högskoleförberedande gymnasium för 360 elever med 90% undervisning på engelska. Detta skall läggas till skolans tidigare etableringar i Stockholm, Linköping, Västerås, Örebro, Gävle och Eskilstuna. På sikt vill Engelska skolan AB säkert finnas i varje större stad. I sin reklam riktar man sig till de elever som skall bli framtidens beslutsfattare i Sverige - ett genialt sätt att etablera engelskan i informella nätverk utan någon som helst offentlig debatt. Skolverket är antingen helt omedvetet, eller mycket medvetet, i sina beviljanden. Frågan är om Engelska skolan AB har en direktingång hos Skolverkets handläggare, eftersom allt som skolan ansöker om beviljas. Andra friskolor får numera ofta nej med motiveringen risk för överetablering.
Scandic hotell Scandics hotellkedja startades i Sverige och har sin bas i Norden. På senare tid har bokningssystemet blivit engelskt, och man förstår inte vad man bokar eller betalar för på de skrivna bekräftelserna. Vad är "Superior Queen bed" för något? Beteckningarna används i USA, men säger oss mycket litet i Norden. VD Frank Fiskers från Danmark får förklara varför ett företag med sin bas i Norden plötsligt skall använda engelska med sina hotellgäster i viktiga avtalssammanhang. Frågan är om det ens är förenligt med svensk konsumentlagstiftning. Glädjande nog har Scandic efter påpekanden tydligt ändrat språkpolicy - se februari månads Tummen upp!
(Januari månad 2008) Svensk biblioteksförening - "Library Lovers" Svensk biblioteksförening bedriver ett viktigt arbete för en nationell bibliotekspolitik under 2008. Tyvärr sker kampanjen under namnet ”Library Lovers”, alltså engelska för svenska bibliotek! Här inställer sig många frågor. Varför måste man kopiera en slogan, som används i bl.a. USA och Australien, men i delvis andra syften? Varför duger inte ord som ”biblioteksälskare”,”biblioteksvänner”, ”bokvänner”, ”bokälskare” e.d.? Saknar man fantasi för att skapa kampanjnamn på svenska? Är man överhuvudtaget otränad eller tanklös för att skapa på svenska? Är inte svenska biblioteks huvudansvar att förmedla svenskspråkig skön- och facklitteratur? Vilken målgrupp vänder kampanjen sig egentligen till? Förstår svenska makthavare numera bara engelska? Språkförsvaret hoppas och önskar inför det nya året att Svensk biblioteksförening ändrar kampanjnamn till något slagkraftigt på svenska. Det går!!!
(November månad 2007) SJ AB:s hemsida Sedan en längre tid får man vid biljettbokning på SJ:s hemsida upp tågbeteckningar på engelska. Förut har de funnits på svenska. SJ uppger att det beror på ett komplicerat dataproblem, och skall i december återställa det till svenska. Fram till dess får den stora majorieten svensktalande biljettbokare hålla tillgodo med att åka t.ex. "Local train" i stället för "Länståg" i Sverige. Språkförsvaret menar att det rimligen enbart kan handla om vilken textrad man har matat in från början. Det är väl bara att ha svenska som grundspråk, och med en förklaring på engelska av de svenska beteckningarna? För - hemska tanke - det finns väl inte någon dold överenskommelse om "harmonisering" av tågbeteckningar, som som vanligt i "internationella" sammanhang gör svenskan överflödig?
(Oktober månad 2007) Engelska skolan AB Friskoleföretaget Engelska skolan är en expanderande språkbytesskola, vars verksamhetsidé undergräver det gemensamma, offentliga språket i Sverige, svenskan. Verksamhetsidén med utökad engelska, och därmed minskad svenska, äventyrar på sikt individernas / skolelevernas språkliga uttrycksförmåga på svenska. På lång sikt undergräver en skola med denna inriktning deras möjlighet att göra sig gällande på landets huvudspråk under demokratiska former. När Engelska skolan nu under hösten 2007 ansöker om en utvidgning av sin verksamhetsidé har man inte tagit till sig den principiella kritiken alls. Fr.o.m. höstterminen 2008 vill skolan starta engelskspråkig undervisning till 50 % från årskurs 4 i grundskolan, och engelskspråkig undervisning till 90 % i gymnasiet. Språkförsvaret anser att Engelska skolan uppfyller alla rimliga kriterier för att betecknas som en språkbytesskola från svenska till engelska. Svenska skattemedel hjälper därmed på sikt till att försvaga det gemensamma offentliga språket i Sverige. Vi i Språkförsvaret frågar oss hur Skolverket, som är en myndighet underställd riksdagen, kan godkänna språkbytesskolor, när riksdagen beslutat att svenska är huvudspråk i Sverige. Läs mer om hur skolan presenterar sin verksamhet på dess hemsida.
(September månad 2007) Skokedjan Vincent Shoe Store I augusti 1999 öppnade skokedjan Vincent den första butiken i Stockholm. Företaget presenterar sig enbart på engelska i sin 72-sidiga katalog, där det framgår att grundarna och redaktörerna alla är svenskspråkiga. Ändå finns "your personal copy" enbart på engelska i kedjans butiker. Var finns då Vincents butiker? Jo, 9 finns i Stockholm, 10 i övriga Sverige, 2 i Norge, 2 i Italien, 1 i Österrike och 1 (!) i Storbritannien. Företaget använder gärna den svenska flaggan, men ogärna det svenska språket. Märkligt, men kanske symptomatiskt för modevärlden. Språkförsvaret anser att det finns mycket stor anledning att också ha en svenskspråkig katalog för de många butikerna i Sverige och Norge, och därmed försvara det egna, lilla språket i sammanhanget, svenskan, även inom modevärlden. Se företagets egen presentation på nätet här.
(Augusti månad 2007) Sveriges Television SVT har mer än en gång "glömt" att texta längre inslag på engelska i sina nyhetssändningar. Det har tidigare skett i nyhetsprogrammen "Rapport" och "Aktuellt", och nu senast med ett långt inslag i SVT24 om Tällberg Forum. Vid kontakt med SVT har företaget angett att det handlat om ett "experiment". Experiment om vad då? För att kolla om någon inte förstod, eller om det eventuellt skulle komma några protester? Nej, ett allmännyttigt medieföretag som SVT måste ha andra mål än att "testa" om svenskarna klarar sig bra på enbart engelska. Det skall i stället som en av mycket få svenskspråkiga kanaler i världen se till att spegla svenskan och många andra språk, som idag inte får plats p.g.a. många engelskspråkiga serier, som andra kanaler vimlar av. Läs gärna vad Språkförsvaret föreslår för att SVT bättre skall motsvara kravet på språklig mångfald i medierna i Utkast till språklag för Sverige, § 12 .
(Juli månad 2007) Sportaffärskedjan Stadium Motivering: Denna svenska affärskedja har valt att ganska konsekvent använda engelskan som språk i sina affärer. På avdelningsskyltarna står det t.ex. "running men" och "sandals". Till och med på dörrarna står det "staff only". Vid påpekande av det löjliga och märkliga i detta blev svaret att det minsann var på grund av att Stadium var ett "internationellt" företag. Kedjan finns trots allt i både Finland och Danmark.... Så trummas idén in om det minsann enbart är engelskan som är internationell, inte finska eller danska eller något annat "småspråk"! När uppstod egentligen föreställningen i Sverige om att "internationell" = "engelskspråkig"? Du som läser detta: påpeka ofta det nya och märkliga i denna idé!
(Juni månad 2007) Rekryteringsföretaget Michael Page Motivering: När det multinationella företaget Michael Page rekryterar nya anställda är det genom stora, men ganska förvirrade platsannonser, språkligt sett. Ofta söker man flera personer på en gång, för olika firmor, och vissa annonser är utformade på svenska och vissa är utformade på engelska enligt ett outgrundligt system som nästan verkar slumpmässigt. Två exempel från början av juni: 1/ I en annons (WR/112926) söks en "Nordic Risk Manager" med kravspecifikation utformad på engelska, men den sökande skall ha "excellent communication skills in both written and oral English and Swedish". (Om man nu måste kunna svenska, varför inte utforma annonsen på svenska?) 2/ I en annan annons (AB/112927) , utformad på svenska, söks en "Projektledare", där kravet på språkkunskaper enbart utgörs av "flytande engelska både i tal och skrift, övriga språk är meriterande". Detta innebär att svenska inte är något krav, så varför är just denna annons på svenska? Språkförsvaret undrar: varför skulle inte alla annonser kunna vara på svenska i en tidning som har allt övrigt på svenska? Rent engelskspråkiga söker väl knappast arbete via en sådan kanal? Titta gärna mer på språkvalet på rekryteringsföretagets hemsida
(Maj månad 2007) Vägverkets radioreklam mot alkohol i trafiken En statlig myndighet som Vägverket borde kunna komma på svenska uttryck i sina kampanjer. Den senaste som hörs i radio har som motto "Don't drink and drive". Så omöjligt kan det inte vara att hitta på något fyndigt på svenska. Varför inte "Välj vitt på vägen" eller "Full förare är farlig" eller något liknande?
(April månad 2007) ABB -ingen tolkning till svenska! Gör tummen ner för ABB som, efter många år, helt enkelt avskaffar tolkningen till svenska på bolagsstämman den 3 maj i Zürich! Bolagsstämman i Sverige (som hölls dagen efter den i Zürich) avskaffades för ett antal år sedan och har ersatts av ett informationsmöte dagen efter i Västerås. Det hålls på engelska som huvudspråk och det finns möjlighet att ställa frågor på svenska! Bolagsstämmans tolkning till svenska har under de senaste åren sänts på internet för att aktieägare i Sverige skulle ha möjlighet att följa med direkt. Det är det alltså slut med nu, varvid motiveringen lär vara att "alla" kan engelska och "efterfrågan" är inte tillräckligt stor. Hur vet man på ABB t ex hur många som använder sig av möjligheten att följa med på internet? Bolagsstämman hålls på tyska. Cecilia Rydbeck
(Februari månad 2007) Återförsäljare av TV-spel från Playstation och Xbox Motivering: Det är ingen självklarhet i Sverige att produkter för barn och ungdomar är försedda med en bruksanvisning på svenska. Ett av de värsta exemplen på detta är spelinstruktioner som medföljer TV-spel till de populära Xbox och Playstation. Inte ens för de spel som är märkta med åldersgränsen 3+ finns alltid svensk text med från återförsäljaren, vilket borde vara en självklarhet. Tummen ned alltså, dels för att texten aldrig översätts i många spel, dels för att många återförsäljare inte skickar med svensk text trots att den finns. Det är som vanligt billigare med den engelska i kraft av större upplagor. Att enbart få tillgång till engelska spelregler händer ofta i Sverige, trots att t.ex speltillverkaren Playstation på sin hemsida i Europa förstått att människor vill kunna läsa på sitt "lokala" språk (som det numera heter hos multinationella företag).
(Januari månad 2007) Ecovision och pressens reportagebyrå Motivering: Ecovision och pressens reportagebyrå producerar varje dag börssidor för Sveriges morgontidningar. Sedan de nordiska börserna gemensamt började presenteras under hösten 2006 heter inte börsrubrikerna i tidningarna längre "Stora bolag", "Mellanstora bolag" etc. på begriplig svenska. Nu måste man i stället gissa vad "Stockholm Mid Cap", "First North" m.m. betyder som rubriker, fastän det handlar om bolag i Norden, där resp. nordiskt språk borde duga för förståelsen. Vid förfrågan till tidningsproducenterna om anledningen blev svaret "Det är så i affärsvärlden". Men så är det inte alls i affärsvärlden. Svenska Dagbladets näringslivsbilaga har begripliga börsrubriker på svenska, och hör till de största ekonomitidningarna i landet. Så kom inte med motiveringen att "alla andra använder engelska"! Se Ecovisions engelskspråkiga vision av affärsvärlden i Norden här.
(December månad 2006) H&M, Kapp-Ahl, Lindex, JC och flera andra klädföretag Motivering: Alla ovannämnda företag använder engelska slentrianmässigt i sin marknadsföring. H&M t. ex. använder endast engelska i rubriker i sin postorderkatalog. Lindex, Kapp-Ahl och JC är andra exempel. Ytterst sällan har någon på marknadsavdelningarna tänkt tanken att det kanske kunde vara ett nytt, fräscht svenskt ord eller formulering som kunde bryta mönstret och därmed uppmärksammas. Det är som om marknadsförarna tror att det måste vara engelska. Kanske är skälet att töntigheten i många av deras reklambudskap verkligen skulle framträda på ett tydligare sätt om man använde svenska i stället. Ta t. ex Lindex reklam förra året: "We love all bottoms". Eftersom vi hela tiden omges av reklam, bombarderas med den, får den rätt upp i ansiktet, är det klart att vi påverkas av den, inte minst ungdomar. Föreställningen att man måste använda engelska i alla reklamsammanhang cementeras, att svenska är fel, om inte vissa modiga vågar sig på att använda nya svenska ord, och den möjligheten är för svenskspråkiga större på svenska.
(Oktober månad 2006) Tell Us Tower ... skall Stockholms nya skyskrapa vid Telefonplan heta, enligt den namntävlingsjury som haft att välja mellan nästan 4000 namnförslag - se juryns motivering. Det är viktigt med engelska namn i "The Capital of Scandinavia", som Stockholm numera officiellt heter enligt ett annat brev från SSM Bygg & Fastighets AB. Att det i området där tornet skall byggas finns namnanknytning till Tellus (=Jorden) utgör en viss förklaring, men inte att en offentlig byggnad namnges med den ordagranna betydelsen "Berätta Oss Torn". Obegripligt. Språkförsvaret föreslår att tornet namnges som "Tellustornet / Tellus Tower" i enlighet med principen om parallellspråkighet med svenskan först i offentliga sammanhang.
(September månad 2006) Leksakskedjorna BR och Toys'RUs m.fl. samt kortimportören Trendus Många leksaksaffärer säljer de bland mindre barn mycket populära spelkorten Pokémon och Yu-Gi-Oh direkt över disk, men har inte krävt regler på svenska eller svensk text på spelkorten av importören Trendus. Barn som just lärt sig läsa, får stå och gissa vad det står i stället för att kunna spela på riktigt. Den japanske tillverkaren bestämde på ett tidigt stadium att "hans" kort inte skulle översättas till "småspråken" svenska, kanske för att vi är så redo att acceptera engelska även om vi inte förstår. De enda länder som inte har sidor på sina nationella språk i är Sverige och Norge. Se närmare på en av de många presentationssidorna för de dyra korten. Vid en anmälan till Konsumentverket visade det sig att det inte finns någon principiell regel eller policy om svenska för barnleksaker. Se en brevväxling med Konsumentverket.
(Augusti månad 2006) Utbildningsradion (UR) Motivering: Den statligt finansierade Utbildningsradion kommer i två program, ett i SVT1 den 6/9 kl. 21.00, ett i P1 den 13/9 kl. 21.03, att sända "Election 06, valprogrammet för dig som förstår engelska bättre än svenska! Programmet ger dig en grund att stå på i höstens val och ger svar på frågor som berör de nya svenskarna mest." (citat ur programpresentationen) Man kan fråga sig på vilket språk det offentliga samtalet och den politiska debatten i Sverige skall föras i framtiden, om det i opinionsbildningen går lika bra att inte förstå svenska. Vi i Språkförsvaret undrar om det enligt UR över huvud taget finns någon anledning att lära sig svenska för de nya svenskarna. Utbildningsradion kanske menar att det i framtiden går lika bra att hoppa över till det stora världsspråket direkt för svensk politik. Läs mer om servicen för att inte behöva lära sig svenska på programmets hemsida.
(Juli månad 2006) Stockholms stad Motivering: Stockholms stad har utlyst en arkitekttävling om ett ombyggt Stadsbibliotek, där tävlingsbidragen enbart får komma in på engelska, och inte på svenska i Sverige. Motiveringen till detta är att det handlar om en "internationell" tävling, och att inte alla i juryn förstår svenska. Vid närmare efterforskning är det enbart en jurymedlem som inte är svensk eller nordbo. Givetvis skall det vara möjligt att lämna in bidrag på engelska, men det får inte utesluta svenskan. Förr var detta en situation där man översatte / tolkade från svenska för den som behövde, idag skall i stället majoriteten anpassa sig till sitt sämre andraspråk, engelskan. Läs mer om debatten på tidningen Arkitektens hemsida.
(Juni månad 2006) Rektor för Kungliga Tekniska Högskolan Motivering: Rektor Anders Flodström har tydligt deklarerat sin ambition att låta all forskningsutbildning på KTH uteslutande ske på engelska. Styrelseprotokoll från juni visar att detta nu omsätts i praktiken genom att svenskspråkiga kurser läggs ner kommande läsår. Flodström ser det också som en helt "naturlig" utveckling att grundutbildningen inom tio år sker på engelska. Han ser inte att det stora och anrika lärosätet KTH skulle ha något ansvar för terminologiutveckling inom teknik och naturvetenskap, eller för forskningspresentation på svenska. Se bl.a. diskussionsutskrift från debatten i SVT:s "Gomorron Sverige": Allt fler universitet undervisar på engelska - 18/4 2006 diskussionsutskift.
(Maj månad 2006) Banverkets projekt "Gröna tåget" Motivering: Den statligt finansierade myndigheten Banverket presenterar ett nordiskt samarbetsprojekt för höghastighetståg i framtiden med en hemsida på enbart engelska. Inga presentationer på de nordiska språken förekommer, och svenskan verkar på hemsidan vara något man skall undvika till varje pris. Titta själv in på hemsidan hur en skattefinansierad myndighet helst undviker att presentera Gröna Tåget-projektet på svenska!
(April månad 2006) "Linné was here". Motivering: När Sveriges store botanist Carl von Linné år 2007 firas med ett 300-årsjubileum (han föddes 1707), kommer han att uppmärksammas på många olika platser i Sverige under devisen "Linné was here". Visst är det fyndigt! Eller är det det egentligen? Ett av Linnés många projekt var att namnge växter och publicera sig på svenska, för att så många som möjligt skulle förstå honom. Av den anledningen blir det både larvigt och ohistoriskt att använda engelska i devisen i Sverige. Så många utländska turister finns det inte heller i förhållande till svenskspråkiga turister i Sverige. Om vi inte håller på vårt eget språk, vilken turist skall då finna anledning att lära sig det? Så gör man sig själv osynlig och sitt språk onödigt. Läs mer på www.linnewashere.se eller den uppdaterade sidan om jubiléet. Om du har synpunkter på denna slogan eller annat, skriv till: [email protected] på Linnéjubiléet.
(Mars månad 2006) SAS Motivering: SAS har ännu inte översatt alla resevillkor till svenska på sin hemsida, vilket innebär att man måste kunna engelska i juridisk skriftväxling med företaget. Detta är en direkt diskriminering av de svenska medborgare, som inte behärskar engelska. SAS är heller inget företag vilket som helst utan ägs delvis av svenska staten. Konsumentverket har flera gånger påtalat att resevillkoren inte är översatta till svenska, men svaret från SAS är man fortfarande arbetar på översättningen. Till dess gäller villkor på engelska.
Marian Radetski Motivering: Professor i ekonomi i Umeå, som tvingar sina studenter att tala engelska, och därmed bidrar till att deras, liksom den offentliga svenskan, utarmas. Läs mer i intervjun i Aftonbladet! |
mber 2012)
|
|
|